Helgen fredanen 15/9
Händer igen
Hej dagboken.
Jag ska berätta en jävligt sjuk sak för dig.
Jag vaknar fredag morgon. Gymmar. Jobbar. Åker till Huddinge på AW.
Det var där allt började dagboken. Massor av vin och andra alkoholprocentiga drycker.
Jag hade lovat G att nöta upp honom vid Slussen runt 22 tiden.. Jag dyker upp runt 23.30..
Han ser trött och besviken ut när han möter mina rödsprängda ögon och mitt flummiga utrryck.
Jag reser mig en station innan vi ska stiger av. Backen från skuru idrottspaltd till Krönet är olidligt.
Spyr ut all skit innom mig. Faller ner på knä och förlorar allt. Han ser på ch jag kan se i ögonvrån hur han rynkar sin näsa.
Jag lallar runt precis som om allt vore en lek. Mobilen är försvunenen. Men jag kunde inte bry mig mindre just då för att jag är för full för att tänka.
Somnar in utan honom. Han som ligger på soffan. Han som stänger mig ute.
Han löser allt det dä jag ställt till med.
Inte en ärlig mening mellan oss förens vi når Henriksdal. Där du ska gå av. Jag fattar mina beslut väldigt snabbt, Springer ut genom dörren för vi är inte klara med varandra.
-Jag kan inte va med någon som inte har någon karktär. Som inte gör något för att följa sina drömmar. Jag behöver en stabiliering i mitt liv. "
Och så fortsatte konversationen.
Han ber om min tystnad under helgen.
Och därmed tystar jag ner mig själv inför honom.
Han ser allt det där negativa jag jobbar me och kan inte acceptera den för den jag är. iklet resulterar i att han inte tar mig för den jag är.
Trätt, känslig och rödvinet finns vid min sida.
