Bara för dig
Ni vet när kroppens alla funktioner stannar. Solen går ner över Odenplan. För en vecka stod vi där. Möttes på stationen. Hur våra blickar möts och hur de på något underligt vis kommunicerar med varandra utan ett enda ord. Jag älskar dig lika mycket nu som jag gjorde för tre månader sedan. Min kropp fylls av lika mycket glädje som sorg. Han håller hårt vid sin iskalla fasad, skölden av försvar. Han släpper mig inte nära. Han som förr slukade hela mig. Han som gav mig allt. Nu ligger hans hjärta i delar i mina händer och gör allt för att få tillbaka dom på rätt plast.
Vad vore jag utan honom och vad gjorde jag innan honom? Vi är varandras halvor och jag vet det. Klyscha efter klyscha så är det fortfarande lika sant. Precis som oss. Om inte jag kan vara med honom så vill jag inte va med någon alls. För dom är inte som han och kommer aldrig bli det. Det finns bara en Derek.
